Andlighet betyder hänföra sig till anden. Det går att koppla ihop andlighet med religion, men för mig är andlighet något som går långt vidare än religion. Religion är för mig mest ett sätt att styra människorna, för att de inte ska tänka själva, vilja annat eller söka sig utanför sin ram. Ett sätt att hålla ihop sin by, överleva vid svåra år, hålla på reglerna utåt, mot varandra men också att styra, kanske främst kvinnorna. Självklart finns det andra som har en annan syn på religionen, och en annan erfarenhet - och det är väl det som är essensen i religionsfriheten - vi har alla rätt att tro.
Andlighet är det som får oss att söka oss inåt, finna vår kärna. Det handlar om att inte alltid agera utåt, prata eller för den delen att passivt ta emot intryck utifrån, tex från sociala medier, tv eller vänner. Andlighet är att gå tyst i skogen och lyssna på tystnaden, låta tankarna rinna åt alla håll, kanske fånga upp en tanke, släppa den igen, vidareutveckla en annan, hitta lösningar och känna sig själv och sina egna behov. Det är dock viktigt att förstå, att alla utvecklas i sin egen takt. Kanske inte ens likadant, utan alla har vi vår egen väg att gå. Inget är fel, så länge det sker med kärlek.
Att vara ett med naturen är en sorts andlighet, en annan är att ta sig tiden att sitta stilla och meditera. Att meditera behöver inte vara något avancerat, som vi måste gå på kurs för, utan det räcker gott med att sitta still, ensam, i 10-20 minuter och låta stillheten landa i kroppen. Ett mantra, ett entonigt ljud som upprepas, kan hjälpa till att hålla andra tankar borta, en visualisering av något du önskar kan hjälpa till att hålla fokus. Någon stilla musik kan öka kreativiteten i hjärnan (och det sägs att barockmusik är den bästa för skapandeprocessen).
Andlighet är frihet, frihet att göra som vi vill, frihet att tänka och göra val, frihet att lära oss av misstag. Vi har en egen energi och det är den vi ska ta hand om, utveckla, stimulera och utvidga. Vi ska hitta vår egen väg att gå.